Representationen av kvinnor i kommunpolitiken har viss betydelse för de konkreta beslut som fattas om hållbar transport. Men det är snarare de rådande normerna och värderingarna som påverkar mer än den fysiska representationen. Det konstaterar Hanna Malm som fick nätverkets pris för Bästa studentuppsats 2020.
Hanna Malms examensarbete om jämställdhetens betydelse för beslut om hållbar transport i kommuner tar avstamp i ett forskningsprojekt. I detta projekt, som drivs av Trivector tillsammans med Lunds universitet och Göteborgs universitet, har jämställdhetens betydelse för klimatomställningen av transportsektorn studerats. I projektet har hållbarhetsnivåer i kommuner på en mer strategisk nivå studerats, medan Hanna Malm belyser det operativa utfallet av målen och strategierna i kommunerna i form av beslut om hastighet, parkering, drift och underhåll av gc-vägar samt investeringar i cykelinfrastruktur. Frågan är om dessa beslut beror på representationen av kvinnor i kommunfullmäktige, kommunstyrelse och nämnder med ansvar för transport?
I sitt examensarbete har Hanna Malm gjort fallstudier genom intervjuer och dokumentanalys i tre kommuner samt en kvantitativ analys av samband mellan representation och olika mått på det faktiska hållbarhetsutfallet i kommunerna (hastighet, parkering, drift och underhåll av gc-vägar samt investeringar i cykelinfrastruktur). Hanna har också belyst om det spelar roll vilken könsfördelning det är i presidiet (ordförandeposter) i kommunpolitiken.
I genomsnitt har alla Sveriges kommuner under 40 % kvinnor bland alla ledamöter i KF, KS och nämnder med ansvar för transport 2011 och 2015, konstaterar Hanna Malm. Det innebär en skev fördelning av makt mellan kvinnor och män. De statistiska analyserna visade dock inga tydliga indikationer på att det finns ett samband mellan operationalisering av mål och representation. Enstaka samband hittades för vissa av de studerade måtten som tyder på att representation har viss inverkan, men i det stora hela är det svårt att dra på för stora växlar på dessa enskilda samband.
Istället tyder resultaten från examensarbetet att det inte är den fysiska representationen som påverkar, utan snarare de normer och värderingar som råder som påverkar beslut om hållbar transport. Den maskulina normen är dominerande i transportbranschen, delvis på grund av den nu bekräftade manliga dominansen bland kommunala beslutsfattare. Att förändra den maskulina normen inom trafikplanering är av största vikt, för ett mer hållbart trafiksystem. Att låta den feminina och maskulina normen, och kvinnors och mäns åsikter, ta lika stor plats i beslutsfattande om transportplanering är nödvändigt för att i större utsträckning än idag möjliggöra ett hållbart transportsystem.
Hanna Malm har studerat vid Civilingenjörsprogrammet i Arkitektur med inriktning Stadsbyggnad vid Luleå Tekniska Universitet, LTU. Hon genomförde sitt examensarbete under höstterminen 2019. Examensarbetet genomfördes med handledning av Charlotta Johansson (LTU) och Hanna Wennberg (Trivector).
Sammantaget är detta ett mycket välskrivet examensarbete genomfört med en ambitiös och trovärdig metod med både en kvalitativ och kvantitativ utgångspunkt. Det gör Hanna Malm till en värdig vinnare av priset Bästa studentuppsats inom jämställdhet, trafik och transport som delas ut av Nätverket Jämställdhet i transportsektorn. Hanna mottog sitt pris på nätverkets årsmöte den 8 mars 2021 och berättade då också om sitt examensarbete.
Hanna Malm arbetar numera som trafikplanerare på Örebro kommun och jobbar därmed vidare med många av de frågor som belystes i exjobbet i praktiken.
Läs mer om resultaten i Hanna Malms examensarbete som finns här:
http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:1394797/FULLTEXT01.pdf
Här kan du läsa om nätverkets senaste aktiviteter och nyheter.
